Så använder du den här sidan
Varje diagnos presenteras översiktligt och fristående, så du kan läsa i den ordning som känns relevant för dig.
Texterna beskriver samband som studeras i forskningen, inte individuella orsaker eller behandlingar.
De studier som länkas är exempel på aktuell forskning och används som fördjupning för den som vill läsa mer.
Sidan är tänkt som en kunskaps- och referenssida.
Diagnossidan innehåller följande diagnoser i denna ordning:
Cancer
Diabetes typ 2
Hjärt–kärlsjukdom
Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa tillstånd
Autoimmuna sjukdomar(samlad översikt)
Depression och psykisk ohälsa
ADHD(neuropsykiatriskt perspektiv)
Tyst låggradig inflammation och cancer
Inom modern cancerforskning beskrivs långvarig, låggradig inflammation som en del av den biologiska miljö där cancer kan utvecklas och påverkas. Det handlar inte om en enskild orsak, utan om hur en kroniskt inflammerad cellmiljö kan påverka kroppens regleringssystem över tid.
Vad forskningen visar i dag
Kronisk låggradig inflammation kan påverka cellers signalering, vävnaders mikromiljö och immunreglering.
Inflammatoriska markörer förekommer ofta i samband med tumörutveckling och progression.
Varför detta är viktigt att förstå
Kunskap om sambandet mellan inflammation och cancer bidrar till ett mer systemiskt synsätt på hälsa, där långsiktig biologisk balans och reglering får betydelse vid sidan av medicinsk behandling
Inflammation and cancer: molecular mechanisms and...
Detta är en översiktsartikel som utforskar kopplingarna mellan inflammation och cancerutveckling (Frontiers in Oncology,
Tyst låggradig inflammation och diabetes typ 2
Diabetes typ 2 är ett metaboliskt tillstånd där kroppen har svårt att reglera blodsocker på grund av insulinresistens och nedsatt insulinproduktion. I forskningen ses låggradig inflammation som en gemensam del av denna process, särskilt i samband med övervikt och förändrad ämnesomsättning, där inflammatoriska signaler påverkar både insulinkänslighet och cellmiljö.
Vad forskningen visar i dag
Systemisk låggradig inflammation är en vanlig och vedertagen komponent vid typ 2-diabetes, kopplad till både insulinresistens och metabola obalanser.
Inflammatoriska markörer som CRP och interleukin-6 är ofta förhöjda och har visat samband med både utveckling och komplikationer av sjukdomen.
Varför detta är viktigt att förstå
Kunskap om inflammationens roll vid typ 2-diabetes ger ett bredare perspektiv än enbart blodsockerkontroll; det visar hur kroppens immunsystem och ämnesomsättning samspelar och kan vara relevant för förebyggande och holistisk hantering, i kombination med medicinsk vård.
Inflammatory Trajectory of Type 2 Diabetes: Novel Insights
– en översikt som beskriver låggradig inflammation som en central del av sjukdomens utveckling och progression (Cells, 2024).
Tyst låggradig inflammation och hjärt–kärlsjukdom
Hjärt–kärlsjukdom, inklusive ateroskleros och kranskärlssjukdom, är i dag ett område där kronisk låggradig inflammation ses som en central biologisk process. Långvarig, lågintensiv inflammation kan påverka kärlväggarnas funktion och bidra till plackbildning över tid.
Vad forskningen visar i dag
Systemisk låggradig inflammation är associerad med ateroskleros och kärlväggsförändringar i samband med hjärt-kärlsjukdomar.
Förhöjda inflammatoriska markörer som hs-CRP, TNF-α och IL-6 är vanliga i samband med dessa processer.
Varför detta är viktigt att förstå
Att se inflammation som en del av hjärt–kärlsjukdomars biologi ger ett bredare perspektiv än enbart traditionella riskfaktorer som blodtryck och kolesterol. Det visar hur kroppens immunsystem och kärlväggar påverkas över tid.
Inflammation and cardiovascular disease – en öppen översiktsartikel som utforskar hur kronisk inflammation är kopplad till ateroskleros och hjärt-kärlpåverkan.
Tyst låggradig inflammation och Alzheimers sjukdom / neurodegenerativa tillstånd
Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa tillstånd kännetecknas av gradvisa förändringar i hjärnans struktur och funktion. Inom forskningen beskrivs kronisk låggradig inflammation i nervsystemet (neuroinflammation) som en viktig del av den biologiska miljö där dessa sjukdomar kan utvecklas och fortskrida över tid.
Det handlar inte om akut inflammation, utan om långvarig aktivering av hjärnans immunförsvar som kan påverka nervcellers överlevnad och kommunikation.
Vad forskningen visar i dag
Långvarig neuroinflammation är associerad med både utveckling och progression av Alzheimers sjukdom.
Inflammatoriska signalämnen och aktiverade immunceller i hjärnan (mikroglia) förekommer tidigt i sjukdomsförloppet och kan bidra till fortsatt nervcellsstress.
Varför detta är viktigt att förstå
Kunskap om låggradig inflammation i nervsystemet bidrar till ett mer helhetsbaserat synsätt på neurodegenerativa sjukdomar. Det visar hur hjärnans hälsa är nära kopplad till kroppens immunreglering, ämnesomsättning och långsiktiga biologiska balans.
Neuroinflammation in Alzheimer’s disease – en öppen översiktsartikel som sammanfattar hur kronisk låggradig inflammation är kopplad till Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa tillstånd.
Tyst låggradig inflammation och autoimmuna sjukdomar
Autoimmuna sjukdomar innebär att immunförsvaret felaktigt riktas mot kroppens egen vävnad. Dessa tillstånd är ofta komplexa och varierar stort mellan individer. Inom forskningen beskrivs kronisk, låggradig inflammation i många fall som en del av den bakgrundsmiljö där immunförsvarets reglering har rubbats – särskilt mellan mer aktiva sjukdomsperioder.
Detta betyder inte att tyst låggradig inflammation orsakar autoimmun sjukdom, utan att den kan fungera som en underhållande eller förstärkande process.
Vad forskningen visar i dag
Många autoimmuna sjukdomar präglas av långvarig immunaktivering och låggradig inflammation även utanför akuta skov.
Obalans i immunreglering, cytokinsignaler och inflammatoriska processer beskrivs som gemensamma drag över flera autoimmuna tillstånd.
Varför detta är viktigt att förstå
Att se autoimmuna sjukdomar ur ett regleringsperspektiv – snarare än enbart som isolerade diagnoser – öppnar för ett mer helhetsbaserat synsätt. Det gör det möjligt att arbeta med faktorer som påverkar inflammatorisk belastning och immunbalans, parallellt med medicinsk behandling.
Chronic inflammation and autoimmunity – en översiktsartikel som beskriver hur långvarig låggradig inflammation och immunologisk obalans samverkar vid autoimmuna sjukdomar.
Tyst låggradig inflammation och depression / psykisk ohälsa
Depression och annan psykisk ohälsa är komplexa tillstånd där biologiska, psykologiska och sociala faktorer samverkar. Inom forskningen har kronisk låggradig inflammation uppmärksammats som en biologisk process som hos vissa individer kan påverka hjärnans signalering, stressreglering och neurotransmittorsystem.
Detta innebär inte att inflammation orsakar depression, utan att inflammatoriska processer kan utgöra en bidragande del i en bredare helhet.
Vad forskningen visar i dag
Hos en undergrupp av personer med depression ses förhöjda inflammatoriska markörer, såsom CRP och cytokiner.
Inflammation kan påverka hjärnans signalsubstanser, neuroplasticitet och kroppens stressystem, vilket kan samvariera med depressiva symtom.
Varför detta är viktigt att förstå
Genom att uppmärksamma inflammation som en möjlig del i psykisk ohälsa breddas perspektivet bortom enbart psykologiska förklaringsmodeller. Det öppnar för ett mer helhetsbaserat synsätt där kroppens immunreglering, livsstil och återhämtning kan ses som relevanta delar av sammanhanget – alltid parallellt med etablerad behandling
“Inflamed” depression – pathophysiology and inflammation strategies (2024)
En översiktsartikel som beskriver hur kronisk låggradig inflammation kan vara involverad i depression hos en undergrupp av patienter, samt hur inflammatoriska processer kan påverka sjukdomsmechanismer och behandlingsstrategier.
Tyst låggradig inflammation och ADHD
(neuropsykiatriskt perspektiv)
ADHD är ett neuropsykiatriskt tillstånd med starka genetiska och neurobiologiska komponenter. Inom forskningen studeras kronisk låggradig inflammation som en möjlig bidragande process hos vissa individer, särskilt i relation till hjärnans signalering, stressystem och immunreglering. Detta innebär inte att inflammation orsakar ADHD, utan att inflammatoriska processer kan samverka med andra biologiska faktorer.
Vad forskningen visar i dag
Studier har visat att en del personer med ADHD uppvisar förhöjda inflammatoriska markörer och tecken på immunaktivering.
Forskningen undersöker även samband mellan neuroinflammation, signalsubstanser (dopamin/noradrenalin) och reglering av uppmärksamhet och impulskontroll.
Varför detta är viktigt att förstå
Att inkludera inflammation i förståelsen av ADHD bidrar till ett bredare helhetsperspektiv på hjärnans funktion och sårbarhet. Det kan hjälpa till att förklara individuell variation, samsjuklighet och varför vissa personer är särskilt känsliga för stress och belastning – alltid parallellt med etablerad diagnostik och behandling
Association between Dietary Inflammatory Index and ADHD risk (2025) — en studie som visar att ett mer inflammationsdrivande kostmönster är kopplat till ökad ADHD-risk hos barn, vilket lyfter fram en möjlig roll för systemisk låggradig inflammation (CLGI) i ADHD-biologin.